Äldre kärlek är vacker!

"Guud, vad äckligt! Jag vill inte höra!!" Hon håller för öronen och springer iväg. "Jag vill inte veta! Håll tyst om sånt där!" Hon är en gift tre-barnsmamma i medelåldern. Vad handlar det om? Jo, det handlar om äldre människors sexliv. Och just i det aktuella fallet om ett par i början av sextioåren. Hade det istället handlat om unga människor - hade hennes reaktion varit likadan då? Ärligt talat tror jag inte det.

Tankarna hopar sig i mitt huvud. Och jag känner att jag börjar bli lite arg - eller faktiskt mycket arg. Kanske mest för att detta alls inte tycks vara en ovanlig reaktion - många yngre har faktiskt en oförstående och till och med fördömande syn på sex på äldre dagar. Vad handlar det om? Rädsla för sitt eget åldrande? Förakt mot den åldrande kroppen? En rent estetisk motvilja mot rynkor och slapp hud? En gammal lutheransk syn på att icke-reproduktiv erotik är av ondo?

Apropå vägmärken: varning för äldre kärlek?

Yngre och medelålders tycks faktiskt anse att den äldre generationen ska nöja sig med att sitta i hammocken och hålla handen och beundrande och tacksamt blicka ut över de ungas liv och rörelse. Det är de ungas kärlek som ska stå i centrum, som ska beundras och firas. Dessvärre är det många äldre som accepterar detta också, de tycker till och med själva att deras lust och kärlek ska skötas diskret och lite i skymundan.

Jag har faktiskt egen erfarenhet av detta. För några år sedan aviserade min man och jag att vi ville gifta oss. I kyrkan. Vi ville visa vår kärlek för omvärlden. Vi ville visa att vi tog vår relation på allvar. Reaktionen blev inte riktigt den väntade från alla håll. En min make närstående person såg sig föranledd att ifrågasätta det hela och sa åt mig att "lugna ner mig". Att "gå till prästen" i vår ålder var bara fånigt och skulle få ett löjets skimmer över sig. Jag minns att jag blev ganska ledsen. Men - vi firade vårt bröllop ändå - med präst och allt. Och det blev härligt, både gladaste fest och djupaste allvar!

När jag tittar på tidningarnas familjesidor och bröllopsannonserna, ser jag dock en sak: när äldre par har gift sig är både klänningar och buketter mindre. Det är "enklare", inte så pampigt och påkostat. Det hela är liksom lite nedtonat. Varför? Är det inte egentligen på äldre dagar som kärleken verkligen kan växa? Är det inte då som man är mogen nog att verkligen kunna älska? Det är ju just då - på äldre dagar - som bröllopet ska vara riktigt stort och pampigt och överdådigt. Så tycker jag. Äldre kärlek är vacker!

Att ställa på tårtan. Borde finnas med grått hår också!