måndag 24 september 2012

Ludwig rockar fett


Om man skulle få i uppgift att demonstrera hur häftigt bra klassisk musik kan vara, hur klösig och häftig - vad skulle man spela då?

För några år sedan hamnade jag i en dispyt (liten och inte våldsam) med min äldsta dotters musiklärare. Eleverna fick sitta i musiksalen och titta på filmer om Eminem och Abba. Eller så fick de lyssna till Sveriges nationalhelgon Per Gessle och/eller sjunga om hönan Agda. Musikläraren struntade fullständigt i att nämna den klassiska musiken på lektionerna. Jag kände att jag blev lite arg och bestämde mig för att fråga honom. Varför kunde han inte låta klassen få höra lite riktigt klös av de verkligt tunga grabbarna? undrade jag. Han såg frågande på mig och undrade om jag menade Bob Dylan (för honom skulle han ta upp på vårterminen) eller kanske Beatles (det skulle komma redan före jul)? Nej, sa jag, jag menar inte dem. Jag menar Mozart, Bach, Stravinsky, Beethoven. Till exempel. Eller Schubert, Schönberg och de andra. Ja, du vet, de tunga grabbarna, sa jag. Men - det visste han tydligen inte, för han såg mest irriterad ut.

Jag tror att jag kan räkna ut varför han blev irriterad. Jag tror att han var rädd att eleverna skulle tycka att han var mossig och gammaldags. Han ville ju vara poppis och modern, visa att han minsann också hänger med, fast han är vuxen. Så alla i klassen fick göra en egen raplåt.

Tänker du inte spela något klassiskt alls då? undrade jag. Nej - det går inte, svarade han. Barnen kommer bara att tycka att det är skittråkigt. Här var det ingen idé att fortsätta resonemanget. Jag kände att öronen började bli röda i kanten, så jag drog mig tillbaka.

Häftig - eller hur? Ludwig van Beethoven.

Men - vem fan har sagt att klassisk musik måste vara tråkig?? Mossig?? Det är en stor, riktigt fet fördom. Visst kan klassisk musik vara trist och tjatig - både Mozart och Beethoven och grabbarna hade ju mindre bra dagar då de producerade "transportsträckor". Men - det har väl Dylan och Beatles och Gessle gjort också... Eller? Kesha, Britney och Michael är förresten heller inte alltid på topp.

Men - och här kommer en hälsning till musikläraren - lyssna här. Är detta tråkigt? Segt? Knappast...
Gustavo Dudamel dirigerar Göteborgssymfonikerna i första satsen i Beethovens Femte symfoni. (Förresten ledmotivet i filmen A Clockwork Orange - en riktig framtidsskräckis.)






© Åsa Adolfsson Wallner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar