Strange fruit

Jag går ut i radhusträdgården för att skaka en duk. När jag tittar upp ser jag långa jeansben och skjortor som hänger i lövverket i grannens stora äppelträd. Det ser konstigt och makabert ut - det ser faktiskt ut som om det hänger människor där. Kanske har grannens torktumlare gått sönder, eller så har de ingen torkställning?

Tvätten i grannens äppelträd.
(De gav sin tillåtelse till fotografering och publicering på bloggen.)

Synen får mig att minnas en av min barndoms stora musikupplevelser. Jag fick en LP-skiva i present av min pappas komponist-kompis Sven-Erik Bäck och jag var väl tolv år ungefär. På omslaget var en mörk kvinna med glänsande ögon och en blomma i håret. Hennes läppar var mörka och sammetsaktiga. Hon såg farligt frånvarande ut på något sätt.

Lady Day med magnolia i håret.

Jag la skivan på skivspelaren och började lyssna. Rösten jag hörde var liksom fjärran ifrån kommande, nasal och så bräddfull av återhållen smärta att det nästan gjorde ont att lyssna. En sådan röst hade jag aldrig hört förut och jag blev som förhäxad. Hon kallades för Lady Day - men hennes röst lät som natten. Så för mig blev hon Lady Night. En av sångerna på skivan hette Strange Fruit. Här lät Lady Day allra mest som mörkaste natten, en sådan där mardrömsnatt som man vaknar genomsvettig ifrån. Jag kunde bara urskilja fragment av texten - "Blood on the leaves, blood at the root". Vad Strange Fruit egentligen handlade om, förstod jag inte. Men långt senare har jag förstått vad de konstiga frukterna som hänger och dinglar i poppelträden är för något: det är de döda kropparna av Sydstaternas svarta slavar som avrättats och hängts upp för att skrämma till lydnad och underkastelse.

Southern trees bear a strange fruit,
Blood on the leaves and blood at the root,
Black bodies swinging in the southern breeze,
Strange fruit hanging from the poplar trees.