torsdag 9 augusti 2012

Kultursatelliten

Jag jobbade länge som redaktör på Musikaliska Akademien - i 17 år. Det var ett kul jobb. Jag fick möta många skapande människor och fick jobba med texter av alla de slag - allt från dödsrunor och festreportage till handböcker i dirigering och analyser av jojkning. Ett av de allra första åren jag jobbade där, fick min chef en idé: han hade hört att en satellit skulle skickas ut i rymden och ombord på den skulle det finnas "produkter av den mänskliga hjärnan". (Antagligen utifall att satelliten skulle dimpa ner på någon annan bebodd planet i något annat solsystem.) Chefen kom på att det måste finnas en musikalisk "mästerskapslista" ombord, en lista på musikhistoriens största mästerverk. Det kallades till möten, många möten. Vad man kom fram till minns jag inte. Men jag tror inte att det någonsin blev någon lista - man kunde väl inte komma överens om vilka verk som verkligen var BÄST. Beethovens Nia eller Stravinskijs Eldfågeln? Mozarts Jupitersymfoni eller Mahlers Das Lied von der Erde?

Sunrise av William Turner.
 Tveklöst med på listan i min satellit. Tavlan är målad på 1840-talet - är inte det oerhört!?

Jag tyckte att idén var kul och började för mig själv fundera på vilka verk jag skulle ha på min egen lista - i min egen satellit. Kanske att man kunde ta med alla konstarter och inte bara musik, tänkte jag. En tavla av Rembrandt, en stråkkvartett av Schubert, en bok av Beckett, ett drama av Strindberg, en film av Scorsese. Det är kul med listor - att göra dem och sedan ändra dem vartefter. Stryka vissa saker och lägga till andra.


Kultursatelliten på väg.

Om jag nu fick chansen att skicka upp en kultursatellit med en lista ombord, hur skulle den se ut?
Jag tror, att ju äldre man blir, desto svårare är det att välja. Det som tidigare var antingen svart eller vitt, blir snarare en mängd nyanser av grått. Listan skulle i varje fall inte se ut som då, när jag jobbade på Akademien - för då hade jag mest bara två hjältar i mitt liv: Gustav Mahler och Miles Davis.

På listans avdelning för bildkonst skulle jag först ta med William Turner. Han var född 1775, men ändå en fullfjädrad modernist. Det svindlar för ögonen när man ser hur han skildrar det dimmiga ljuset över havet när solens allra första strålar bryter igenom det vita. Avdelningen för filmkonst skulle jag nog inleda med ... Ja, det vet jag inte längre. Och avdelningen för musik? Ja... kanske Gurrelieder eller Verklärte Nacht av Arnold Schönberg... Eller?
Jag får återkomma till satellitlistan - måste rådgöra med "Smaktalibanen" (jag själv) först.

Men - en sak som jag nog ändå vill ha med i min egen kultursatellit, både för att den är så grymt bra och för att den skildrar att människan med all sin enorma intelligens, kan vara en oerhört destruktiv varelse (säkert bra att veta för de där på den andra planeten): Murder by Numbers med Sting. Utomjordingarna månde rysa...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar