As time goes by

Tittade nyss på slutet av ett program på SVT24. Det verkade handla om ett äldreboende i Lycksele. Människorna där var mycket gamla, tillhörande gruppen "äldre-äldre". En av de gamla damerna fick komma på utflykt med sin sköterska. Utflykten gick till den gård hon bott på som yngre.

Många minnen.

Det var vår och den 93-åriga damen blev skjutsad runt i rullstolen. Hon pekade, skrattade och berättade och mindes hur det varit att bo och arbeta på gården. Mycket tungt arbete men också mycket glädje. Ett hål i väggen för att katten skulle kunna komma in på natten om den valt att stanna ute sent. Bykstugan i skogsbrynet. Många minnen. Så efter ett par timmar kör transportbilen upp på gårdsplanen och nu måste den gamla damen tillbaka till äldreboendet. Men på väg in i bilen blir hon plötsligt ledsen. Tårarna rinner. Sköterskan böjer sig ner över henne, håller om henne och frågar varför hon gråter. "För att jag önskar att jag vore yngre och kunde få stanna här", svarar hon.

Vad konstigt det är med tiden. Det förflutna är både väldigt långt borta - och samtidigt väldigt nära. Och plötsligt är man inte längre fri - utan beroende.

En annan dag på äldreboendet: stjärnkocken Leif Mannerström kommer för att laga mat till de gamla. Förrätt och varmrätt och rött vin till maten. Man skålar och pratar - fast bara lite försiktigt. Mannerström sitter med till bords och som bordsdam har han den 93-åriga damen från gården. Hon äter med god aptit och ler lite skälmskt. Hon tycker om Mannerström - det syns tydligt. Efter maten summerar den gamla damen: "Ibland glömmer man att man är gammal. Man glömmer att tiden har gått - man känner sig ung igen".

Mannerstöm till bords med den äldre damen.

Det är en sak jag bara inte kan förstå: varför satsas det så lite på de gamla i vårt rika land? Varför anses det som lågstatus att arbeta med de äldre? Jag läste någonstans att näst lägst på status-skalan inom läkarvetenskapen står psykiatrin. Och lägst står - förstås - geriatriken.

Carola - kommer också att bli gammal. Faktiskt.

Mot bakgrund av att vi faktiskt samtliga - hur konstigt det än kan låta - kommer att bli gamla och skröpliga (om vi inte dör unga förstås), är det ännu konstigare att det kan vara så här. Britney Spears kommer att bli gammal. Erik Saade också och Danny och Molly och Carola och Loreen - och Fredrik Reinfeldt. Kommer de att vara mindre värda då? Kommer de att glömmas bort och gömmas undan då? Troligen. För i vårt land är det ett brott att bli gammal. Det är tabu och det straffas hårt.

Som ett litet memento - en påminnelse om att tiden går och att klockan inte går att stanna - As time goes by. Monica Zetterlund:

Copyright: Åsa Adolfsson Wallner