| Böcker är bra - och allra bäst när man tar ut dem ur hyllan och läser dem. |
För två år sedan gick jag en utbildning i ämnet gerontologi - läran om det naturliga åldrandet. Det var mycket kurslitteratur, det mesta oerhört intressant och lärorikt. Vi fick ta del av många brännande frågeställningar: Hur ser man på äldre i vårt moderna samhälle? Hur beskrivs de äldre i massmedia? Vilka möjligheter har de äldre att själva påverka sin situation? Är det skillnad på att vara en äldre man och en äldre kvinna? Hur ser man på äldres sexualitet? Och ser vården ut i livets slutskede?
| Är det skillnad på att vara en äldre man och en äldre kvinna? |
På vår litteraturlista fanns också en skönlitterär bok av författaren Kerstin Thorvall. Boken heter Upptäckten. Bokens titel syftar på författarens egen, chockerande, upptäckt att man som äldre plötsligt blir osynlig, obetydlig, oviktig. Man är inte någon att räkna med längre - ingen lyssnar på vad man har att säga. Man är liksom "avförd från protokollet", har förvandlats från samhällsmedborgare till något slags omsorgskonsument - eller "brukare" som det numera kallas. För Thorvall är detta naturligtvis en kränkning, van som hon var att alltid stå i händelsernas centrum - med sin konst, sina böcker och sina skandaler. Nu får hon vänta på att hemtjänsten ska dyka upp, på att matlådor ska levereras och på att färdtjänsten ska komma. Tillvaron präglas av oändlig väntan och så ett outtalat krav på tacksamhet och underdånighet - när hjälpen till slut dyker upp. Om den gör det.
| Upptäckten - en mörk rapport från "äldrefronten" |
Upptäckten är skrämmande läsning. Är det så här det är att bli äldre - då vill nog ingen bli det. Att dö ung är tveklöst att föredra. Men - eftersom de flesta i vårt land ändå kommer att uppnå hög ålder, är det viktigt att läsa och förstå den här boken. För att förbereda sig kanske - men kanske allra mest ändå för att kunna kämpa för en förändring. För så här kan det ju ändå inte få förbli!
Vi som gick utbildningen fick i uppgift att skriva om en valfri bok på litteraturlistan. Jag valde Upptäckten. Bokens skärpa och Thorvalls mod att inte utelämna ens de vidrigaste detaljerna, gjorde den till ett starkt vapen i kampen för ett värdigare äldreliv, tyckte jag. Jag avslutade min uppsats med orden: "Denna bok bör vara ett obligatorium på alla utbildningar inom äldrevård och äldreomsorg".
Reaktionen jag fick på min uppsats var chockerande. Kursledningen hade beslutat att ta bort boken från litteraturlistorna på samtliga kurser. Eleverna hade uttryckligen bett om detta, eftersom de ansåg att bokens skildring av åldrandet var obehaglig. Bilden av den åldrande författaren, fången i sin ångest över en kropp i förfall och isolerad från världen därutanför - den bilden stämde inte överens med den bild man hade av en gammal kvinna. Eller ville ha. En söt gammal dam med vitt lockigt hår som är så oändligt tacksam och så förnöjsam...
Jag protesterade förstås mot beslutet - men har ingen aning om boken kommit tillbaka på litteraturlistorna eller inte.
Copyright: Åsa Adolfsson Wallner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar