Homers samvete brukar oftast inte vara särskilt känsligt. |
Eftersom jag är utbildad i psykoterapi och vill arbeta med det, bör jag inte vara alltför privat i det jag skriver - en terapeut ska ju egentligen inte demonstrera sina egna personlighetsdrag. Men utan att blotta mig alltför mycket, kan jag nog säga att jag har problem med för känsligt samvete. Upplever jag att jag sagt något som kunnat tolkas som kränkande - då blir jag oerhört illa till mods och försöker på alla sätt reparera och ställa till rätta. Av det skälet ser jag till att, i möjligaste mån, vara så reko och förutseende som bara är möjligt. Lyckas jag inte - och det kan man ju inte alltid göra tyvärr - blir det ett hårt arbete inne i skallen. Ibland kanske helt i onödan - vem vet? Flera gånger har det hänt att personen jag bett om ursäkt inte ens uppfattat det jag gjort så stor affär av. Då känner jag mig dum...
Arbetet som sker inne i skallen. Kanske det röda är samvetet? |
Samvete och samvetskval är nära förknippat med känslan av skuld. Och jag tror att det faktiskt finns människor som inte har förmågan att känna skuld. Samtidigt som det finns människor som känner skuld hela tiden - tar på sig skuld i tid och otid, tror att allt är deras fel. Förmodligen är det även i detta sammanhang (det där tråkiga ordet) lagom som är bäst. Lagom mycket samvetskval - både för den som bär på dem och för omvärlden - är bäst. Att gå fram som en stridsvagn eller vrida sig i kval - ingen av dessa ytterligheter är önskvärd.
För några år sedan gick jag en liten utbildning i själavård, arrangerad av Svenska Kyrkan. Vår lärare var både präst och psykoterapeut. En gång skulle han föreläsa om skuld - och då berättade han följande historia om en patient han haft:
En man kommer till hans mottagning. Han sörjer över att hans hustru drabbats av en svår hudcancer - malignt melanom. Han är så förtvivlad och uppriven, att prästen börjar misstänka att det ligger något mera bakom - inte bara sorg. Och mycket riktigt, efter några samtal kryper det fram att mannen försnillat pengar på sitt arbete, för att ha råd med en solsemester för sig och hustrun. När de kommit hem till Sverige efter resan, visar det sig att hustrun drabbats av hudcancer. Mannen säger, gråtande, till prästen, att detta måste vara straffet för att han betalat resan med stulna pengar. Och det blev hustrun som blev lidande - inte han själv - som det borde varit. Nu hade han betalat tillbaka vartenda öre och bett chefen om förlåtelse - men det blev hustrun inte ett dugg friskare av.
Solsemester - kan det vara farligt? |
Prästen frågade nu oss elever hur vi skulle hanterat den förtvivlade mannen. Tvärsäkert räcker jag upp handen och säger att jag skulle säga åt mannen att slå det där ur hågen, att sluta känna sig skyldig till hustruns sjukdom. En hudcancer tar lång tid att utveckla och det kan inte bara vara resan som utlöst det hela. Dessutom var det ju i allra bästa välmening han ville bjuda sin hustru på solsemester.
Prästen tittade strängt på mig, så jag förstod att jag levererat fel svar. Men vad var det "rätta svaret"? Jo, det var att upplysa mannen om att det var bra att han kände skuld. För som prästen sa, det är viktigt att kunna känna skuld. Det är bra för personligheten.
Visst är det bra att ha ett samvete, att kunna känna skuld. Annars blir man ju faktiskt en psykopat som skadar andra. Men - den här mannen var redan nedtyngd av skuld, så varför lägga ytterligare sten på hans redan tunga börda? Att lyfta bort skulden från hans axlar hade i detta fall varit det bästa. För vissa människor är det bra att få kasta skulden över bord - det är också bra för personligheten.
Copyright: Åsa Adolfsson Wallner
Äntligen har glädjen och lyckan i mitt förhållande återställts, min före detta älskare återvände hem igår efter 2 års äktenskapsseparation. Jag har aldrig trott att kärleksmagi skulle kunna fungera så bra för att få tillbaka min man snabbt, jag ger det bara ett försök eftersom jag hör så många människor prata bra saker om Drigbinovia kärleksmagiker, de senaste veckorna har jag använt kärleksförtrollning tidigare och ingen funkar för mig. Men tills jag stöter på Drigbinovia försäkrar han mig att han kommer att göra alla kärleksförtrollningar å mina vägnar för att få tillbaka min före detta älskare. Jag följde noga hans instruktioner, att min älskare Paul kommer tillbaka till mig inom 3 dagar, jag har försökt så många sätt att be min man om ursäkt för att förlåta mig för att jag varit otrogen mot honom en gång tidigare, han fick reda på att jag har varit otrogen mot honom och sedan han lämnade hade vi två barn tillsammans som en familj. Jag har försökt så många sätt att få hem honom men ingenting fungerar. Tills jag stötte på Drigbinovias e-postblogg online eftersom detta av en kvinna från Kanada delade hans whatspp-kontakt +12162022709 och Email doctorigbinovia93@gmail.com Jag skickar bara ett meddelande till honom för att hjälpa mig att få tillbaka min före detta älskare. Jag gav Drigbinovia både min och min älskare bild och namn och det var allt han bad om. Strax efter andra dagen fick jag ett telefonsamtal från min älskare Pau och han ber om ursäkt och lovar mig att han kommer hem i helgen, jag sa ok och jag väntade på honom, igår kom han tillbaka hem som Drigbinovia lovade mig. Jag är väldigt glad över att ha honom tillbaka med mycket kärlek och omsorg mer än någonsin tidigare. Jag tror att det är rätt för mig att dela denna fantastiska goda nyhet här så att den kan motivera och hjälpa andra att hitta en lösning för att återförenas med en trasig kärlekspartner idag. sant det fungerar för mig här. Jag tror att det kommer att fungera för dig också.
SvaraRadera