| Dallas fick inte visas i TV på Långfredagen, förmodligen mest p.g.a. JR:s intriger och elakheter. |
I min familj - som alls inte var religiös - åt man kokt fisk på Långfredagen. En blodig, grillad entrecote var inte passande alls. Och farmor, som inte heller var särdeles religiös, gick omkring svartklädd med allvarlig min (hon log aldrig annars heller) och hyssjade på alla som pratade för högt eller skrattade. Man skulle helt enkelt leva dagen på sparlåga för att hålla Kristi lidande i helgd och inte glömma korset, blodet och Golgata.
| Långfredags-dramat. |
Jag tyckte att det hela var spännande och att tänka på Kristi lidande kändes högtidligt och betydelsefullt. Så jag tänkte väldigt ivrigt - på korset, blodet och Golgata. Mycket allvarsam och mörk till sinnes satt jag på en stol och tänkte nästan en hel dag. Till och med farmor blev lite betänksam.
Jag är ingen kristen fanatiker, ingen taliban - men ibland undrar jag ändå vart respekten för Kristi lidande och död tagit vägen. Denna berättelse om offerdöden är grundvalen för hela vår västerländska civilisation, men ändå: inga program om Jesus visas längre på TV, Family Guy kör på som vanligt och sprutar sarkasmer och de flåshurtiga tävlingsprogrammen avlöser varandra i samtliga kanaler. Grannarna borrar, sågar, hamrar, festar. Varenda affär håller öppet, påsk-kommersen kör på högtryck. Har de glömt bort Jesus? Eller är Tomten och Påskkärringen roligare? (Klart att de är - de kommer ju med presenter...)
Jag har för mig att Kristus gav upp andan klockan tre på Långfredagens eftermiddag. Det är nog inte många i vårt land som uppmärksammar det. Men vid samma klockslag en annan dag stannar hela Sverige. Trafikolyckorna ökar drastiskt för att alla troende ska hinna fram i tid och inte missa en minut av detta evangelium - julevangelium enligt Kalle Anka.
| Populärare än Kristus? |
Copyright: Åsa Adolfsson Wallner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar