Villkorslös kärlek. |
Så här är historien. Mamma Francis vill vara frisk och sund. Därför äter hon bara råkost. Hon vill att den hon älskar allra mest i hela världen - sonen Tom - också ska vara frisk och sund. Därför ger hon honom också bara råkost. Problemet är, att när Tom är i skolan, äter han andra saker och det oroar mamma Francis. Alltså tar hon sonen ur skolan och undervisar honom i hemmet istället. Då har hon full kontroll över vad han får i sig. Annars är risken stor, säger Francis allvarligt, att Tom får cancer av alla konstiga tillsatsämnen och onyttigheter som finns i vanlig, tillagad mat.
Visst tycker du väl mest om råkost?! Mamma Francis och sonen Tom i domstolen. |
Men - när Tom är på rutinkontroll hos en läkare, upptäcker man att han inte vuxit tillräckligt och när det kommer fram att han bara äter råkost, förstår man orsaken till att han är så ovanligt liten och och späd. Tom måste äta proteiner, säger läkaren. Annars riskerar han att stanna i växten och bli tolv centimeter kortare än sina jämnåriga. Varför inte försöka med fisk ett par gånger i veckan? föreslår läkaren. Men det går inte mamma Francis med på. Fisk kan vara cancerframkallande och förresten - varför måste alla vara så långa egentligen?? resonerar mamma Francis. Tom kan klara sig bra ändå, även om han kanske kommer att bli lite kortvuxen.
Cancerframkallande? |
Sociala myndigheter griper in. Tom är under skolplikt och dessutom uppenbart undernärd. Mamma Francis ställs inför rätta. Om hon inte låter sonen gå i skolan och vägrar servera honom proteiner, då måste han omhändertas och flyttas till en fosterfamilj. Men - mamma Francis ger sig inte. Tom ska äta råkost och bara råkost. För vilken förälder skulle medvetet vilja skada sitt eget barn med förgiftad och onyttig mat? pläderar hon i rätten. Och den undervisning hon ger honom i hemmet, är minst lika bra som de lärdomar han skulle få i skolan. Så det så. Mamma Francis förbereder sonen på att han kanske måste hålla sig gömd. Förlorar hon sin son, går hon under, säger hon.
En garanti för hälsa och evigt liv? |
Till slut, efter ett par års processande med domstol och sociala myndigheter, måste Tom välja själv. Han är nu fjorton, snart femton. Så hur vill han ha det? Det är svårt, säger Tom och tittar ner i golvet. Mamma har googlat, säger han, och hon tror att jag kanske inte blir så liten som de säger. Kanske bara sex centimeter kortare. Inte tolv... Och så ger mamma mig frön som kan göra så att jag växer lite mer, säger han. Filmen slutar med att man firar Toms födelsedag - på råkostrestaurang. Han ser inte ut att vara femton - han ser ut att vara elva eller möjligen tolv. Eftertexterna berättar att Tom fortfarande äter råkost, stannar hemma från skolan och inte vuxit nämnvärt - trots fröna.
En liten beauty queen: Honey Boo Boo, sex år.. |
Jag tittar på TV-programmet på SVT24, Raw food inför rätta, med stigande förvåning. Hur kan en mor göra så? Är detta verkligen kärlek? Är det inte istället en sjuk fixering som drabbar ett oskyldigt barn? En destruktivt stark drift att sätta sig till motvärn? Att hävda sin rätt till varje pris? Mamma Francis skulle absolut inte gilla min parallell, men detta är precis jämförbart med de galna mammor som klär ut sina småbarn i glitter och volanger, sminkar dem, sätter på dem peruk och tvingar dem att ställa upp i skönhetstävlingar. Mammor kan vara farliga.
Copyright: Åsa Adolfsson Wallner
Är det så sprids lögner på nätet? Nu vet jag det. Du borde kolla dina källor bättre och inte dra för snabba slutsatser; det nämligen gjorde jag. Efter lite googlande: Tom klarar sig bra utan allmänna skolan och har goda resultat samt att han har växt längre än sin mor, hon är 1.67 cm! Endast på råkost! Visst finns det mammor som bryr sig om sina barn men det förstår inte du. Konstigt, tycker jag
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaTack för din kommentar! Du har helt rätt: man ska helst dubbelkolla sina källor innan man går ut i offentligheten. Annars riskerar man att felaktigheter och missuppfattningar sprids vidare och blir till "sanningar". Men - jag pretenderar inte på att leverera någon sanning, bara min egen sanning, vad jag tycker. Och när jag såg TV-filmen "Raw food inför rätta" kände jag att jag ville skriva om detta. Det är en mångtydig film - och att mamman älskar sin son och vill honom det allra bästa, är det verkligen ingen tvekan om. Men vad ville han själv - egentligen? Själv bryr jag mig verkligen om mina barn. Men när jag lägger mig i och styr för mycket, sätter de stopp. (Fast jag är glad att de gillar råa grönsaker.)
Många hälsningar
Åsa
Åsa, jag skulle aldrig kommentera en människa som har en egen filosofi och som är anonym.
SvaraRaderaJag tycker det var ett intressant ämne som man kan tänka både en och två ggr över. Inte alltid att det ena eller andra är det rätta.
Bra skrivit av dig.
Göran Johansson, Nybro.
Göra
Hej, Göran!
SvaraRaderaVisst är detta ett intressant ämne, som kan betraktas ur flera perspektiv. Läste i Dagens Nyheter idag, att det finns föräldrar som envist håller sina barn hemma från skolan eftersom de inte accepterar evolutionsteorin - föräldrarna tillhör Maranata-rörelsen.
Och tack för dina vänliga ord! Du har naturligtvis rätt: man inte ska kommentera anonyma inlägg - men det är ju så kul när man får en kommentar! Det händer tyvärr inte särskilt ofta.
Lördagshälsningar
Åsa