Vem bryr sig?

Manlig stripp - anno 1966.
Per Oscarsson.

Tyvärr hinner jag aldrig lyssna på sommar-pratar-programmen i radio. Antagligen borde jag väl göra det, eftersom jag är så obotligt nyfiken på hur människor känner, tänker och beter sig. I min hjärna pågår ett ständigt analyserande av egna och andras sätt att fungera.

Några få program har jag dock hört under årens lopp - och det enda jag minns är Marie-Louise Ekmans någon gång i början av 80-talet. "Hej på er, alla pissråttor!" inledde hon. Och det blev ett himla liv i pressen, ungefär i paritet med när Per Oscarsson strippade i Hylands hörna 1966. Tiderna förändras. Nu har pissråttorna invaderat all media och strippas - och nu åker kalsingarna av också - gör det i samtliga kanaler.

Jonas Gardell
- säkert en eminent sommarpratare.

Ribban för vad som anses opassande har nog höjts högst väsentligt de senaste trettio åren. Förr kunde folk ringa ner den s.k. klagomuren efter att någon sagt en svordom i TV. Nu är det ingen som bryr sig över alla jävla, helvete, fan och förbannelser. Inte jag heller, om jag ska vara ärlig. Svordomar kan vara bra och befriande - som att glänta på locket och släppa ut lite av vreden som bubblar där under.

Ribban har höjts.

Men - är allt mycket bättre nu, när så mycket mer är tillåtet? Inte enligt Dagens Nyheters ledarskribent Susanna Birgersson. Nu är det en annan sak som tagit plats i sommar-pratar-programmen - när alla olämpligheter och chocker förlorat sin verkan: innehållslösheten, noll-snacket och det ständiga pratandet om privata barndomsupplevelser. Mammas hemkokta saft, farmors kanelbullar, fisketuren med farbror Hans och kojan som kompisarna byggde. Vem bryr sig - egentligen, frågar hon sig. Möjligen de allra närmast sörjande, det vill säga mamma och - kanske - maken/makan. Men i övrigt? Troligen ingen. Varför prata, när man inget har att säga?

Vem bryr sig om fisketuren med farbror Hans?

Man vill inte höra om farmors kanelbullar. Man vill höra om något som berör, något som processats och tänkts hos den som berättar. Något som värkts fram under livet. Det är alltid bra med exempel när man vill hävda en ståndpunkt. Här kommer några: Leif G W Persson berättar om sitt skrivande och sin ångest, Tom Alandh berättar om hur han går till väga när han gör sina intervjuer med människor, John Ajvide Lindqvist berättar om varför han valt att demonisera förorten. Gudrun Schyman berättar om sin passion för politik och för rättvisa och njurläkaren Astrid Seeberger berättar om varför det är så viktigt att läkare och patient samtalar med varandra - på riktigt.

Tom Alandh.

Copyright: Åsa Adolfsson Wallner