onsdag 11 december 2013

Som en yxa

Jag måste dessvärre erkänna att jag inte läst mer än en enda novell av nobelpristagaren Alice Munro. Och den novellen var publicerad i Dagens Nyheter - jag hade inte ens köpt boken. Pinsamt, kanske. Men det var inte svårt att direkt inse, att Munro är en briljant författare. Hon ligger tätt, tätt på känslolivet. Registrerar skiftningar och skuggor som flimrar förbi - blixtsnabbt. Men hon hinner ändå fånga dem med sin penna, innan de försvinner ur synfältet och är borta för alltid.


Alice Munro - en storhet.

Det är ungefär som när man tittar på Woody Allen (eller snarare den Woody han gestaltar i sina filmer). Munnen går, ut kommer mängder av intellektuellt bagage, mer eller mindre halvsmält eller osmält. Han är alltid starkt självkritisk och iakttagande. För det finns ofta en avgrund mellan vad han säger och hur han ser ut. Munnen teoretiserar, föreläser och dikterar - men ögonen strålar av rädsla och osäkerhet. Woody Allen är mångtydig och komplicerad - det är många strängar på lyran, och han kan spela på dem alla. Precis som Alice Munro.


Också en storhet: Woody Allen.

Det är det mångtydiga, det komplexa, det undflyende som trollbinder. Det som man själv kanske anar, men inte förmår sätta ord på, just för att det är så undflyende. Men samtidigt i allt detta undflyende, måste det också finnas en rå styrka som förmår överrösta bruset inne i huvudet, en styrka som slår ut konkurrerande impulser och intryck. Lätt som en fjäril, tung som en elefant och stark som en tiger.



Och en till: Franz Kafka.

På Nobelfesten ikväll i TV intervjuades en entusiastisk bibliotekarie som är en stor beundrare av pristagaren Alice Munro. Hon får frågan: Vad är en bra bok? Hon svarar med att citera Franz Kafka. "En bra bok ska vara som en yxa som slår sönder det frusna havet inombords."

Precis så är det och skall vara. Orden blir överflödiga - det går bara att kommentera med musik. Här kommer musik av Maurice Ravel - en man som också kunde spela på alla strängar. Som en fjäril, som en elefant och som en tiger: Stråkkvartett i F-dur, andra satsen. Hagenkvartetten spelar.





Copyright: Åsa Adolfsson Wallner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar