Vem var han egentligen - den där Jesus?

Långfredagens drama.

Idag är det Långfredagen - den längsta dagen, dagen då Kristus gav upp andan på korset. Kyrkoårets mest dramatiska höjdpunkt. När jag var liten var detta en allvarets och eftertankens dag. Inte för att min familj var på något sätt religiös - snarare tvärtom. Båda mina föräldrar utträdde ur Svenska Kyrkan så fort det blev möjligt, någon gång i början av 1960-talet, och betraktade sig själva som mer eller mindre ateister. Inte heller farmors- och mormorsgenerationen var överdrivet kristna eller kyrkbenägna. Men trots detta - dagen skulle ändå ägnas åt eftertanke och kontemplation över Kristi lidande och död. Inget överdrivet frossande, inget nöjesliv och helst inget som bullrade och väsnades. Absolut inte gräsklippning, grävande i trädgården eller annat som kunde störa friden. Tystnad skulle råda, så att man kunde koncentrera sig på att fundera över törnekronan. Och så skulle det ätas fisk till middag - helst kokt. Spartanskt skulle det vara.

Kontemplation över Kristi törnekrona.

På Långfredagen var alla affärer stängda. Det gick inte att gå på restaurang eller på café. På TV visades bara nyheter och någon historisk dokumentär om Jesu liv och lidande. På radion sändes Matteuspassionen eller Johannespassionen. Och en sak som jag särskilt minns: Dallas, som alltid brukade sändas just på fredagar, fick inte visas. Det skulle strida mot god smak och kunna tolkas som en hädelse.

Den elake och notoriskt otrogne J R Ewing
- som inte fick vara med i TV på Långfredagen.

Men - var har hänt nu? Alla affärer - iallfall de flesta - har öppet precis lika länge som vanligt. Restauranger och caféer likaså. Biograferna kör på med action, våld och sex och TV visar samma program som vilken annan fredag som helst: tävlingsprogram, underhållning och prat-soffor. Visserligen kan det förekomma en och annan Jesusfilm - men i övrigt är utbudet som vanligt.

Är det verkligen okej? Ärligt talat tycker jag inte det. Skildringen av Kristi lidande och död är en av vår kulturs grundpelare, kanske den allra största. Oavsett om vi är religiösa eller inte bör vi lyssna till och uppleva denna stora och vackra berättelse. Om den är historisk sanning eller inte, spelar ingen roll. Sagor kan bli till sanning. Och sanning till sagor. Och frågorna kring offerdöden är många och alltid lika aktuella: visste Jesus från början att han skulle offras? Hur kunde han gå med på det? Blev han inte arg på Gud som utsatte honom för ett så hemskt lidande? Hur kunde folket missa vem han var? Och om han skulle komma tillbaka en gång till - skulle de/vi missa honom igen då?

Här ställer Judas (Murray Head) i den första inspelade versionen av Jesus Christ Superstar, alla de där frågorna. Vem var han egentligen - den där Jesus??

Copyright: Åsa Adolfsson Wallner