Rätt man på rätt plats

Årets mottagare av Nobelpriset i ekonomi heter Alvin E Roth. Jag brukar i vanliga fall inte bry mig så mycket om vem som får ekonomipriset och varför. Det borde jag naturligtvis göra - ekonomi är viktigt. Precis som poltik är det basen för allt i ett samhälle: vård, omsorg, kultur, utbildning, kommunikationer. Det går tyvärr inte att komma ifrån att det är pengar som styr allt. (Fast en gång brydde jag mig faktiskt lite - när Milton Friedman fick priset 1976. Det visade sig att Friedman varit ekonomisk rådgivare åt Chiles diktator Pinochet - detta utan att reflektera över vad genomförandet av hans teorier kunde få för följder i ett land som styrdes av en totalitär förtryckarregim. Då kändes det som att gubbarna i Riksbankens priskommitté var pinsamt naiva.)

Alvin E Roth - Nobelpristagare och engagerad föreläsare.

Alvin E Roth är ekonom och pedagog och samlar sina studenter kring sig för förutsättningslösa och kreativa samtal. Åtminstone såg det så ut i TV-reportaget, där doktorandgänget satt med sina kaffemuggar under ett träd och skrattade tillsammans med sin professor. Roth tar till vara den där skaparkraften som finns i det (kanske skenbart?) jämlika samtalet - där alla känner sitt värde, blir sedda och därför vågar yttra sig. Det är just så nya idéer kan se dagens ljus. Rädda människor som är oroliga att inte passa in, att bli kritiserade och tillrättavisade - de är inte kreativa. En människa som känner att den måste vakta sin tunga, blir varken nyskapande eller nytänkande.

Roth får priset för sina teorier om det som kallas"matchning" - ett skapande av mötesplatser där de som har något att ge kan möta dem som behöver detta något. Tanken bakom systemet är densamma, oavsett "material" - det kan handla om organ att donera, utbildningsplatser att fylla, jobb att tillsätta eller kvinnor/män att gifta sig med.

I reportaget berättade man om ett projekt där man använt matchningsmetodiken för att para ihop donerade njurar med patienter som behövde transplanteras. Med denna matchningsmetod kunde man lättare hitta just den passande njuren för just den specifika patienten. Njuren hittar rätt och riskerna för avstötning och andra komplikationer minskar drastiskt. Vilken hit! Båda parter blir vinnande.

Pusselbitarna på väg till sina platser
- njurar, jobb, skolor och fruar.

Jag tänker så det knakar. Tänk om denna metod kunde användas i jobbsökarsammanhang! Tänk om man kunde reformera hela söksystemet efter detta mönster. Vilken grej! Människor som svävar runt i ett tillstånd av oviss arbetslöshet, skulle plötsligt hitta en nisch. Och de tomma nischerna skulle bli fyllda - med rätt personer. Vilket drömscenario! Slut med resursslöseriet att låta kompetenta människor gå utan arbete bara för att man inte hittar någon plats åt dem. Vilket fint och mänskligt samhälle vi skulle få, där alla kan få dra just sitt strå till den stora stacken.

Jag har tidigare skrivit att jag ogillar talesätt och klokord (mitt gamla blogginlägg Livet i landet Lagom). Det gör jag fortfarande, men nu tänker jag citera två klokord som i detta sammanhang blir fina pusselbitar: Rätt man på rätt plats (okänd upphovsman) och Man ska göra det man är bra på. Och låta bli att göra det man inte är bra på. (Alvin E Roth).


Copyright: Åsa Adolfsson Wallner