Som mina läsare vet, så ogillar jag skarpt s.k. klokord. Särskilt sådana som är så kloka att de till och med blivit broderade i korsstygn och uppspikade på väggen.
| Också ett "klokord". |
"Tala är silver, men tiga är guld". "Man ska inte gå över ån efter vatten". "Bättre en fågel i handen än tio i skogen" Och så vidare, och så vidare. Många korsstygnsbroderier blir det, fast inte i mitt hem.
Ligger det något i dessa klokord? Vad syftar de till? Visst - det ligger en del sanning i dem. En sanning som är till för att konservera gamla traditioner och förhindra förändring och utveckling, och för att hålla människor kvar i sina fållor och hindra dem från att sticka ut hakan, ta risker eller protestera. Skomakare - bliv vid din läst. Man vet vad man har, men inte vad man får...
| Och ett till. |
Men det där med att lika barn leka bäst? Är det så?
När jag var tio år och gick i mellanstadiet hade jag en bästis som hette E. Hon var både stark och duktig och mycket tuffare än jag. Efter skolan gick hon till ett fritis, medan jag gick hem till villan och fick varm choklad och smörgås av min barnsköterska. När vi hade varit kompisar ett tag, började E tycka bättre om att gå hem till mig än att gå till fritiset. Det hemmagjorda mellanmålet smakade antagligen godare. Snart började vi planera den kommande sommaren. E skulle inte åka på kolla som hon brukade, utan följa med min familj till Öland och bo på pensionat, bestämde vi. Vi började sy på varsin strandklänning.
| Strandklänning för små flickor. |
Men en kväll ringde E:s mamma till min mamma och sa att så skulle det under inga omständigheter bli - inte alls. Vilka fantasier! E skulle minsann inte följa med någon bortskämd överklassunge på pensionat. Hon skulle åka på kollo, och därmed basta. Vad det blev av våra strandklänningar, minns jag inte. Jag minns bara att hennes var orange med en grön tofs och min var grön med en orange tofs. Det blev inte någon särskilt rolig sommar, för vi längtade efter varandra, hon på sitt kollo och jag på mitt pensionat.
| Kollo. |
Gjorde mamman rätt? Nej. Jag tycker att hon gjorde fel. För tänk vad nyttigt det kan vara att umgås med människor från en annan bakgrund och miljö. Tänk vad mycket man får lära sig då. Och ju mer man lär sig om hur andra har det, desto mer förstår man och desto mindre fördomar och förutfattade meningar får man. Några exempel: alla har inte råd att åka på semester, det finns barn som inte får någon veckopeng, att man bor på pensionat på sommaren behöver inte betyda att man är snorkig, att man är gammal behöver inte betyda att man är gaggig, att man har burka behöver inte betyda att man är terrorist och att man hissar svenska flaggan behöver inte innebära att man är sverigedemokrat. (Och att man är humanist behöver inte betyda att man är flummig.)
Kvällens slutsats: lika barn leker säkert bra och olika barn leker också bra. Det viktiga är att man lyssnar på varandra.
Copyright: Åsa Adolfsson Wallner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar