Seniorer på vift

En sen kväll slötittar vi på en DVD-film, min yngsta dotter och jag. Det är en actionfilm från 2013 med tre ganska malätna hjältar i sjuttioårsåldern. Ja, så är det faktiskt. Inga unga muskelknuttar i centrum, utan tre gamla gubbar som pensionerats för länge sedan - men är man filmstjärna och actionhjälte, så är man. Och tur är väl det. För kul är det - men det finns en hake...

Äldre gentlemen på stöldturné i kostymaffären.
Walken till vänster, Pacino till höger.

Gubbarna spelas av Christopher Walken, Al Pacino och Alan Arkin - tre gamla förbrytarkompisar som möts ett sista dygn i sina liv. Storyn i korta drag: Val (Pacino) muckar från fängelset efter nästan 30 år bakom lås och bom. Han hämtas utanför murarna av gamle kumpanen Doc (Walken). Val vill festa, men Doc är lite mer avvaktande. Och det är inte så konstigt, eftersom han fått i uppdrag av en tidigare fiende att avrätta Val inom ett dygn. Ganska snart förstår Val hur det ligger till. De båda bestämmer sig för att söka upp den tredje kumpanen - den åttioårige Hirsch (Arkin) - som sitter på ett vårdhem med syrgasapparat eftersom han lider av emfysem. Tillsammans beger sig nu herrarna ut på sin sista turné. Inbrott på ett apotek (för att skaffa potensmedel, förstås...), bilstöld, fortkörning, slagsmål, skottlossning - och sex. Och så döden förstås. Alla tre avlider. En för alla, alla för en. Och då handlar det inte om den långsamma döden - borttynandet på någon långvårdsklinik - utan om den våldsamma, snabba döden. Den där döden som brukar kallas hjältemodig.

Pensionärar med klös. Alan Arkin i mitten.

Men här kommer haken. Två av herrarna - Val och Hirsch - vill ha sex. Det är ju ändå den sista dagen i livet. De går till en liten bordell där det finns villiga damer som ställer upp för att tillfredsställa gubbarnas lustar. Men hur gamla är damerna? Högst tjugofem. Och sedan gubbarna skaffat (stulit) Viagra blir det åka av - tydligen i sådan utsträckning att damerna är alldeles lamslagna av beundran. Särskilt Hirsch, den äldste, presterar på toppnivå. Detta trots att han lider av långt framskriden emfysem och lever sina dagar sittandes i en stol med syrgasmask.

För mycket Viagra...

Jag är ingen fanatisk feminist eller manshatare - tvärtom. Men vore det inte rimligare att dessa seniorer valt att uppleva sin sista natt i livet med mera jämnåriga damer? Eller är damer över trettio för gamla för dessa potenta geronter?

Filmen heter Stand up guys. Den är ingen höjdare. Om man bortser från de tre seniorernas skådelspelarinsatser är den ganska svag. Och allra svagast blir den i skildringen av kvinnorna. Den äldsta kvinnan i filmen är Hirschs dotter - en kvinna i trettiofemårsåldern. De damer åttioåringen ligger med är betydligt yngre.

Slutsats: gamla gubbar kan attrahera och tillfredsställa unga damer, gärna fler åt gången. Jämnåriga damer är det inte tal om. De existerar inte annat än som ett avlägset ungdomsminne hos dessa herrar. Så är det i filmens värld. Är det så i verklighetens också? Jag hoppas inte det.


Copyright: Åsa Adolfsson Wallner