Tankens frihet

Thomas Thorilds devis.

Ovanför den magnifika porten till Universitetshusets aula i Uppsala står följande ord, i stora guldbokstäver: TÄNKA FRITT ÄR STORT MEN TÄNKA RÄTT ÄR STÖRRE. Jag minns att jag studsade första gången jag såg devisen. Det måste ju ha blivit något fel, tänkte jag. Något slags omkastning. Eller?

Kakelkonst på Thorildsplans
tunnelbanestation. Fritt eller rätt? 

Devisen formulerades 1794 av juristen, författaren - och fritänkaren - Thomas Thorild. Hur tänkte han där, kan man undra? Visserligen har han fått en hel tunnelbanestation uppkallad efter sig, men ändå?? Och visserligen var han jurist och de tänker ju hellre rätt än fritt, men ändå?

Tänkte rätt!

En mörk natt skulle jag vilja smyga till den stora porten, med en stege och en hel del verktyg. Morgonen därpå skulle Uppsala-borna mötas av en ny devis, skriven i guld: TÄNKA RÄTT ÄR BRA MEN TÄNKA FRITT ÄR BÄST.

För så är det tveklöst. Utan minsta tvivel. Åtminstone borde det vara så i den bästa av världar. Men enligt David Graeber (recenserad av Roland Paulsen i DN igår) har vårt sönderreglerade samhälle utvecklats i motsatt riktning - tillbaka till Thorilds devis. Tänker man inte enligt de regler och ramar som formulerats av den alltmer monstruöst växande byråkratin, då har man inte en chans att få prova sina idéer, att forska, att gå till botten med det man vill veta. Graeber menar att forskningen, framstegen, visionerna och utopierna krossas av det kvävande regelrytteriet. "Idag är universitetet en plats för varumärkesmedvetna administratörer som ägnar dagarna åt att skriva anslagsansökningar. Textproduktionen sker i meriteringens snarare än i idéernas tjänst och de bångstyriga knäppskallarna lär sig snabbt att de kan dra åt helvete." skriver Graeber. Han fortsätter: "De som inte efterlever byråkratins regelverk straffas."

David Graeber - tänker fritt.

Är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha? Ett samhälle där de som följer reglerna belönas med trygghet och välstånd - och de som av olika skäl väljer att agera utanför regelverken, straffas med utanförskap och otrygghet? Det är ju inte i det trygga, förutsägbara, inrutade som vetenskapens och konstens stora landvinningar uppstår. Det är när man vågar sig utanför ramarna, utanför tryggheten, ut på den tunna, nattgamla isen dit ut där bara "knäppskallarna" vågar sig, som människan kan visa sin storhet.

Strindberg sket i reglerna och tänkte fritt.
(Men fick aldrig Nobelpriset...)

Att skapa, att upptäcka, att analysera, att formulera, att bygga, att forma, att färga - det kräver en sak: tankens frihet bortom regelverk och byråkratiska system.


Copyright: Åsa Adolfsson Wallner